Beröring i atmosfären

Övningen handlade om beröring i atmosfären, den allra finaste graden av att förnimma den andre.

Det här är en av övningarna som jag upplever på Mioutbildningen ( 2-årig utbildning för Emelie Cajsdotter i empatisk kommunikation )

Ställer mig bredvid Azalea och väntar in, öppnar upp för ett möte. Vi möts i hjärtkontakt en stund, sen väljer hon att gå iväg med de andra, en grupp människor och hästar. Jag väljer att följa efter, skjuter undan känslan av att bli avvisad, följer efter lite på avstånd. Jag märker att Azalea stannar, hon väljer att stanna för att vänta in mig, de andra vandrar vidare, hon väntar tills jag återigen står vid hennes sida och när hon förstod att jag förstod hennes intention så väljer hon att gå en bit till efter de andra.

Känslan av att någon faktiskt väljer att vänta in mig är stor för mig, hon valde att vänta. Hon går en bit till sen gör hon samma sak igen, väntar in mig.

Här kan vi stå en stund hon och jag, jag ser/upplever som två separata bubblor/sfärer som är bredvid varandra, ömsesidigt respekterande. Vi står så ett tag hon och jag och jag upplever att det är så här det individuella utrymmet kan kännas, den egna bubblan. Efter en stund så ber jag nyfiket om jag kan få titta in i hennes bubbla.

Det får jag och jag ser hur våra bubblor liksom flyter samman som såpbubblor som träffar på varandra och precis där de möts så öppnas möjligheten för mig att titta in och få uppleva hennes bubbla för en stund. Jag är mer nyfiken på hennes bubbla än hon är på min, men det är helt ok, hon får om hon vill. En stund så står vi tillsammans, sammanlänkade med varandras bubblor. En nyfikenhet öppnas i mig inte bara för det här mötet utan faktiskt att våga vara nyfiken på andra i andra möten. Jag känner ett pånyttfött intresse för omvärlden, en ny nyfikenhet tänds inom mig. En genuin nyfikenhet på andra varelsers upplevelse.

Jag och Himlens Indra